Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet Elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med Elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för Elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielärares upplevelser av elevers möjlighet till att förändra deras självförmåga (SE). Samt om lärarna bedömer att de genom sitt agerande kan påverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om självförmåga använts. Resultaten visade att eleverna kunde både stötta och sänka varandras SE. Feedbackens utformning var stor påverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv på sin skriftspråksutveckling? I denna kvalitativa studie strävar vi efter att få svar på denna fråga genom intervjuer med två pedagoger och några av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte är att tillägna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftspråksutvecklingen. Genom studien vill vi också inhämta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lärande i läs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien är hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv påverkar deras undervisning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Med den här studien vill vi visa elevens syn på sina matematikssvårigheter. Vad innebär dessa svårigheter för den enskilde eleven, dennes föräldrar och dennes speciallärare?Studien bygger på en fallstudie där syftet är att fördjupa våra kunskaper kring specifika matematiksvårigheter. Metoden som vi valt för arbetet är kvalitativ, då vi har intervjuat eleven, dennes föräldrar, speciallärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svårigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tänkande och taluppfattning. I speciallärarnas undervisning med elevers specifika matematiksvårighe-ter används metoder och test för att diagnostisera svårigheterna.

Syfte: Utveckla en bedömningsmatris för användning vid formativ bedömning av elevens APL och elevbyggen vid utbildning på Bygg och anläggningsprogrammet. Matrisen ska tydliggöra vad som ska bedömas och i vilken nivå elevens prestationer ligger.Teori: Vid utveckling av bedömningsmatris har jag använt mig av teorier om bedömning och matrismall utarbetad av Skolverket.Metod: Intervju av tre handledare som har erfarenhet från APL verksamhet inom bygg och anläggningsprogrammet. Utifrån intervjuerna och faktainsamlingen skapar jag ett första utkast av matrisen som jag sedan använder vid bedömningssamtal med elev/handledare.Resultat: Matrisen som främst är tänkt att användas vid elevens praktiska uppgifter har fått positivt mottagande av de handledare som ingått i utvecklingsarbetet. Handledarna tyckte beskrivningarna av kunskapsnivåerna och moment i matrisen var lätta att förstå. Med matrisen som utgångspunkt utvecklades bedömningssamtalen och elevens prestation under praktiken kunde på ett strukturerat vis dokumenteras.

Syftet med studien var att utforska innehållet i skolsköterskors hälsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes på utskrifter från 24 hälsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehållet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, måltidsordning samt mat vid träning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nära eleven påverkar matvanorna.

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har vi sökt svaren på våra frågeställningar.Resultatet visar att elevens intresse av ämnena har stor betydelse. Dessutom påverkas elevens lust att lära av läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram många förslag på hur vi som lärare kan göra för att få våra framtida elever att känna motivation och lust att lära. Förslagen som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Dessutom visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan.